Pressrum

Följ Studentum Sverige

Hanapee slår ett slag för att ligga på soffan

Blogginlägg   •   Jul 10, 2017 16:54 CEST

Foto: Erika Berglund

Luststyrda val och ett stort fokus på att må bra har tagit Hanna Persson dit hon är idag. Nyckeln är att ge sig själv utrymme att ta det lugnt ibland.

– Det värsta jag vet är folk som tror att de måste vara upptagna för att vara lyckade, säger hon.

Det är en grå januaridag 2017. Vi sitter i Filmhusets lunchrestaurang och ser ut över Stockholm genom panoramafönster. Hela förmiddagen har Hanna intervjuat studenter som vill göra praktik på hennes redaktion på SVT, där hon bland annat arbetar som producent och programledare. De tar bara in personer som läser en eftergymnasial utbildning.

– Det är ett enkelt sätt att mäta kunskap. Om de läser på en högskola eller går en YH-utbildning så vet vi vad de kan. De har också fått med sig nya sätt att se på saker som kan vara bra för vår verksamhet, säger hon.

Hon själv läste medievetarprogrammet på Södertörns Högskola och har efter det läst en termin i genusvetenskap på Stockholms universitet.

– Jag hade aldrig något kall så det fanns inget självklart val. Vissa brinner ju för att bli till exempel läkare, men jag var lite mer flytande. Jag visste att internet var kul och att det antagligen bara skulle bli större än det redan var, berättar hon och tar en tugga av sin lunch.

"Jag var dålig på att kallprata"

Efter att inte ha kommit in på journalistprogrammet på Stockholms universitet föll valet till slut på ett nystartat program på Södertörns högskola. Hennes pojkvän ville väldigt gärna till Stockholm, och Hanna ville väldigt gärna vara med sin pojkvän. Dessutom kände hon sig färdig med hemstaden Sundsvall.

– Jag behövde se något annat än Sundsvall för att utvecklas som person och komma vidare i livet. Att följa med min kille och börja plugga var ett bra sätt att ta steget.

Att komma till ett nytt ställe där du är anonym och får börja om från början är en befrielse för många, men Hanna kände tvärtom. Hon är uppvuxen i en liten ort utanför Sundsvall där alla kände alla och hon hade många kompisar. Att börja om från början blev en ofrivillig snabbkurs i artigt småpratande.

– Det jag minns som jobbigt från studietiden är till exempel att sitta själv i matsalen och käka lunch. Jag var jättedålig på saker som att ta i hand och kallprata och hade allmänt outvecklade "social skills", berättar hon och lägger till att det är bra att komma utanför sin bekvämlighetszon.

– Det är så du utvecklas! Först kommer utmaningen sedan belöningen. Det är så du kommer framåt och det är lite det livet går ut på, säger hon.

Hanna kommer inte från något akademiskt hem. Hennes föräldrar uppmuntrade hennes framtidsplaner, men kunde inte ge henne några konkreta tips på bra skolor eller hur man ansöker till dem. Att ta sig in i universitetsvärlden som hon ständigt känt sig exkluderad ifrån var lärorikt i sig, och hon tror att hon hade haft någon form av utbildningskomplex om hon inte hade gjort det.

– Det kändes som att jag stack hål på bubblan och tog mig in i de fina salongerna. Och sedan insåg jag att det inte var så himla svårt. Visst, tentor kan vara jätte-svåra och det tar väldigt lång tid att skriva en C-uppsats, men jag klarade ju det.

Hon skrattar lite och fortsätter:

– Jag minns min första tenta, det var ju en chock! ”Vad är en fotnot?” liksom. Det var också väldigt mycket svåra ord överallt. Men det är ingenting att vara rädd för. Ord är bara ord, säger hon.

Har massa dötid

Överlag planerar Hanna inte sitt liv mer än tre månader i taget. Att sätta upp mål är något hon mest ser som ett sätt att skapa eventuella hinder för sig själv. Livet är här och nu och hennes val är luststyrda.

– Sådan var jag när jag pluggade också. Om jag hade en jättestressig tentaperiod och kände att jag fick ångest av skolböckerna tog jag en dag ledigt och kollade på serier. Det är så fantastiskt! Jag vill verkligen slå ett slag för att ligga på soffan!

Hon tänker efter lite och fortsätter:

– Det är ett stort fokus på att alla ska vara superlyckade och må så himla bra hela tiden. Är det verkligen så farligt att må lite dåligt och ligga på soffan ibland? Det värsta jag vet är folk som tror att de måste vara upptagna för att vara lyckade!

Men du verkar själv ganska upptagen?

– Skriv inte att jag är upptagen för det är jag verkligen inte, säger Hanna och skrattar. Det är för mig som det är för många. Vi visar hela tiden upp vad vi gör på till exempel Instagram eller Snapchat, för att det ser bra ut. Vi visar inte upp vår dötid, och det blir förvirrande för många. Jag har massor av dötid och jag älskar det!

I sommar är det tio år sedan du tog studenten. Motsvarar ditt liv idag de förväntningar du hade då?

– Nej! Det är mycket bättre! Jag har jättekul på jobbet och längtar dit när jag inte är där. Bloggen är mer som ett intresse och det är en lyx att folk fortfarande följer mig och vill lyssna på vad jag har att säga.

– För tio år sedan trodde jag att jag skulle ha typ fyra barn och bo i hus vid det här laget, men jag är inte alls redo för det, säger hon och tillägger:

– Men jag visste att jag skulle vara känd på något sätt, men inte hur.

Vill du läsa fler härliga intervjuer? Läs Studentums Framtidsguide här!

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera